Härligt att ungefär hela dagen är förstörd, och det blev den klockan halv sex på morgonen.
Skönt.
Jag tar jättegärna emot beskyllningar om jag är skyldig till något, då kan jag ta det. Absolut.
Ingen fara, den som ger sig in i leken får leken tåla så att säga.
Men jag gillar inte grejen med att bli utskälld för något man inte har gjort.
Eller att bli tillsagd för saker man inte har sagt.
Same shit.
Missförstådd? Självklart, otroligt missförstådd.
Men det kvittar lite hur jag än gör, för hur jag än förklarar eller ändrar på mig ,så verkar det faktiskt inte hjälpa ett jävla dugg.
Och det är väl lite tragiskt kan man tycka.
Och jag är väl lite i det stadiet att snart skiter jag fullständigt i hur det går, och när.
Jag hade förhoppningar, men det känns lite långt borta nu.

Man ska inte förvänta sig för mycket , aldrig förvänta sig nåt.
För det blir aldrig som man tänkt sig ändå.

Ännu bättre är att ingen fattar vad jag snackar om.
Det är väl gött iochförsig.
Jag har ingen anledning att berätta heller.

Egentligen behöver jag bara skriva av mig skiten.

Kan jag sova? Eller ska jag sova?
Rita ville jag gjort, men är lite för förbannad så jag orkar inte rita ett skit.

aja , hej