Ne fyfan va lite man har att göra när man är arbetslös.
Grejen är att allt jag brukar tycka om att göra, som jag aldrig hann göra innan när jag gick i skolan, är inte ens roligt längre.
Eller, det är roligt, men jag har ingen som helst motivation att göra det.
Utan det är kul typ ett tag, men sen tröttnar man , och vill bara sova tills det kommer en ny dag.

Imorgon ska jag baka pepparkakor med mamma, förmodligen slinga hennes hår, och på kvällen ska jag träffa Simon.
Äntligen något att se framemot.

På onsdag ska jag fika med Carro ! Och det ska bli riktigt gött, snacka o bara äta ihjäl oss.

På Torsdag blir det möte på Arbetsförmedlingen... Mindre roligt kan man tycka , men behövs ju att jag gör det...
Jag är bara inte ett så stort fan av att sitta i 1 timme med folk jag inte känner för att lyssna på nån från arbetsförmedlingen, som säkerligen kommer göra så att man känner sig riktigt jävla värdelös, ( inte för att det kanske skulle vara deras mening att göra, men ändå).

Känns som att jag har så jävla mycket tid över till saker, och har saker att göra egentligen, men blir så äckligt trött på att inte ha rutiner, så jag bara totalignorerar att jag kan göra saker.
Nehe detta blev ju jäkligt positivt känner jag.